update

Imorgon åker vi till Paris. Med stort P.

M.

Chouchou

Det är Malins nya smeknamn! Det betyder typ: favvobarn. Hon är mitt favvobarn. Mest för att hon bor i ett stort hus med en tant som åker bort på bridgetunering på en söndagseftermiddag. Idag regnade det, då luktade Malins hus blöt hund, eller det kanske var hunden som luktade. Svårt att avgöra..  Jag gillar Malins hus iaf, med eller utan lukt! Eller så är det kanske Malin jag gillar, jag vet inte...

A.


Som ett knull i mun

Idag var det fredagsmiddag på rue du 4 septembre i Aix-en-Provence, alla var bjudna, två dök upp. Det bjöds på gourmet-mat (fläskpannkaka och jordgubbssylt, efterrätt plättar och skrattande kon, kaffe på maten), alla var bjudna, två dök upp. Sen var det film, Lost in translation, alla var bjudna, två dök upp.
Vi hade en kanon eftermiddag!

Okej, vi bjöd ingen, men alla dök upp. Men helt ärligt, finns det NÅGON som vill tillbringa en middag med att diskutera hur vida senaste fyllan var nice eller ej? Inte vi!

A. M.


Typiskt för Norrland

Jag och Malin ger nog tyvärr fel bild av "den typiska norrlänningen" här nere. Efter idag tror vår grupp att karaktäristiskt för Norrland är:

- ALLA bränner hemma
- Att vi har permafrost
- Att när man blir hungrig måste man först gå ut i skogen och skjuta middagen.

Vi ber så mycket om ursäkt men försvarar oss med att det " de temp en temps" uppstår vissa komplikationer i utbytet av information på franska.


A.

"c'est un chien"

Uranie. Så heter min hund här i frankrike. Okej, det kanske inte är riktigt min hund. Men det är Damens. Damen jag bor hos. Jag tycker att han är ganska trivsam. Han blir glad när han ser mig, skäller när han glömt vem jag är och rullar sig i gräset när han har tråkigt. Ana och jag har inte riktigt samma uppfattning om jycken. Ana var och hälsade på mig häromdagen. Jag ville vara artig och presenterade henne för Uranie. Anas svar på hans söta leende var: ”hur gammal är han? 300 år eller?” och ”Heter den uranie, haha, det är ju nästan urin!”. Det var sista gången jag presenterade min hund för Ana.

Malin.


snillet spekulerar.

Här i frankrike går inte allt i samma takt som i Sverige. I alla fall inte för mig, Ana och en hel drös av fransmän. Alla tar det lugnt, det tar tredubbelt så lång tid innan du får din kaffe på ett kafé och dessutom sitter man kvar ända tills man druckit upp och en bra stund där efter. Av att nu har levt det inte fullt lika stressade och rastlösa liv i 10 dagar kan jag konstatera att jag börjar gilla det. Jag njuter av att sitta på min (Madame Lacroixs) bakgård i solen, sakta dricka mitt kaffe och fundera. På alla möjliga saker. Och precis nu slog det mig vad jag håller på att bli. Vad jag är. Jag är Martin Lindström. minus kuk plus fitta, minus skägg plus bröst, minus gitarr plus en rosa klocka. Hjälp!

M.


26/9 Paris

Till Paris, till Paris ska vi rida på en griiiis...

Kuriosa:   Marseille - Paris 780km 3h med tåg ca 40-60 euro
Sundsvall - Stockholm 395km 3h 45 min med tåg ca 800kr

Det går fortare och är billigare att åka längre i Frankrike. Jag ska i framtiden bara åka tåg här :P

A.

Konsten att göra ingenting

Varje vecka har jag exakt 14 timmar som är schemalagda. I torsdags vid middagen frågade min gubbe om vi inte ville följa med till hans stall på söndag och rida en långtur och sen käka middag på klubben. Som gammal hästtjej utropade jag: JA! Biensûr! Två sekunder senare kom ångesten, det vred sig i magen och pulsen skenade. Jag kunde först inte förstå vad som hänt, hjärtattack? stroke? Sen insåg jag att jag blev stressad! Jag fick ångest och blev stressad för att söndagen gick bort, hur skulle jag nu hinna med allt?!? Ytterligare 2 sekunder senare när jag lyckats sansa mig började jag lägga upp en plan, jag är rätt bra på att planera, medan jag gör det inser jag att min enda plan för söndagen var att göra precis ingenting. I vanliga fall brukar ångest till föjld av stress inträffa när man har väldigt mycket att göra, i Provence inträffar den när man överhuvudtaget har något att göra. Usch, vad jobbigt mitt liv är!


A.

Djurlivet i Aix

Igår gick jag i en park. Jag såg en råtta. Malins tant har en hund, eller den är väl närmare besläktad med gnagare än med Lassie. Lassie gick på tv igår btw, alla pratade franska. Jag presenterade faktiskt Malin för min gubbe idag, men bara för att vi skulle på picnic och hon behövde verkligen kissa först och jag ville verkligen äta.

A.

Dåligt inflytande?

Jag har ett problem. Eller så är det Ana som har problemet. Hon äventyrar vår vänskap, hon vägrar släppa in mig i hennes hus/lägenhet. Hon bor hos en gubbe, och jag tror inte ens att han vet att jag existerar. Jag har ju presenterat Ana för tanten jag bor hos. Själv får jag vänta utanför på trappan när hon ska hämta eller lämna något, vissa gånger när Ana är på bra humör får jag följa med in i trappuppgången och när jag har riktigt tur får jag smyga med in och gömma mig på Anas rum när gubben tar sin siesta. Jag känner mig som den vän som Ana umgås med i smyg för att hennes föräldrar(och i detta fall gubbe) anser att jag har dåligt inflytande på henne. Det har jag väl ändå inte? Jag ska gå till botten med det här. Kanske är våldsgästa en lösning? Det borde väl fungera?

m.


Ett försök att bli fransk.

Jag ska alltså försöka att bli fransk, för så heter vår blogg. Betyder det här att jag måste äta baguetter? Alla fransmän äter det. Jag vill inte. Men om jag står över att göra det kanske jag aldrig kan lyckas med att bli fransk!?

M


Vi måste få veta innan vi dör!

Vi letar svar.
Snälla du som våren 2009 stal pengar ur Toves låda, la dem i en plastpåse och gömde dem i toaletten. Vi ber dig/er, snälla kom fram! Ni har skänkt oss otaliga skratt då du/ni kanske gjorde det sämsta stöldförsöket någonsin och det är med sorg i hjärtat vi tänker på att vi inte har någon aning om vem du/ni är och därför inte kan tacka dig/er för den glädje du/ni givit oss och naturligtvis göra narr av ditt/ert värdelösa genomförande av stölden.
Tanken på dig/er ganger ständigt i våra bakhuvuden och vi kan inte finna ro innan vi får svar. Vi ber er vänligen, då vi måste få veta innan vi dör, vem är du/ni?

Tackar ödmjukast.

A. M.

En modemassaker eller en ny trend?



En blid säger mer en tusen ord, men jag ska ändå skriva några.
Det här är Malin på stranden i Frankrike.



A.

Hur man lurar Malin att gå på pianokonsert

1. Man lägger en mindre mängd droger i hennes mat när man picnicar i parken
2. Man ger henne paltkoma genom att lura henne att dela en liter glass med en själv och får henne att sluka hela sin halva.
3. Man fejkar ett akut toabesök som avledningsmanöver för att hon inte ska tänka igenom förslaget "Du Malin, det är piaonkonsert ikväll på teatern, det kan ju vara roligt!"

Tre snabba, enkla och trevliga steg som nästan garanterat resulterar i att man klockan 17 sitter tsm på teatern och njuter av klassiskt piano och stråkar, lovley!
Eller jaa, vi gick i pausen. Men hallå, den var efter EN TIMMA OCH 20 MINUTER.

Vi är trots allt bara människor.

A.

caddy, frågetecken

Hej, Ana har beslagtagit den här bloggen. Hon tror att det är hennes. Jag ska ändra på det, snart. Jag måste först lämna ett annat kapitel bakom mig. Så här började det hela:
Ana är lite avis på min påse/väska i tyg som jag bär med mig överallt. Jag går med på att gå och leta en till henne. Vi hittar en fin och ana brister nästan i gråt pga lyckan hon förmodligen känner när hon hittat sin drömväska. Men sen ser jag det där snea i hennes ansikte. Hon lägger huvudet lite på sne och ser så där lagomt äcklad ut. Sedan tittar hon på mig, ler och utbrister: "jag kan ju lika gärna ha mina saker i din väska". Där. Precis där, startades min nya karriär här i Aix.

keep on rockin'

Malin

Nu börjar livet.

Första veckan är avklarad. Nu kommer jag och Malin gå i skolan mån-tors 9-12.30, det är rätt soft =)
Idag åkte vi buss hela dagen, det var eeehmmm, intresant, eller jag vet inte, vi lyssnade inte. Jag vet inte ens var vi åkte. Vem bryr sig egentligen? Inte vi iaf!



A.

Gaah!

Jag säger ofta att jag hatar saker fast jag inte gör det. Men jag HATAR verkligen folk som pratar om känslor och spyr ut sina problem HEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEELA tiden. Eftersom jag känner malin och vet att hon också gör det så tänkte jag att det var okej att skriva det. Eller jag bryr mig inte, jag hade gjort det iaf.

A.

salut.

Hej, damen jag bor hos har en pool. EN POOL! Vad säger du nu Ana? va? VA?

Malin.


Till Joel, Lisa och Elin.

De två förstnämda, FUCK YOU! Jag lovar att Lisa satt i 15 timmar med sin utvärdering för att brilljera (jag och malin satt typ 2 minuter), palla lisa, palla. Och Joel, sist jag kollade sitter du hemma i Gottne, utanför övik, i Sverige, utanför världen och jag sitter i det fantastiska Frankrike. Näe men vist, skratta åt oss bara!

Till Elin: Vi älskar och saknar dig! Ha det bra down under ;)

Dagens bild Pavilion Noir (typ centret för modern dans)


A.


Hur vida en utvärdering är viktig eller inte...

Okej, dag två i skolan. Igår gjorde vi en utvärdering för att bli indelade i grupper. Jag och Malin tog inte allt för seriöst på det, hur viktigt kan det vara? Om man inte vill hamna i cp-gruppen var det tydligen ganska viktigt >.<
Så jag och Malin hamnade naturligtvis där med elever som ALDRIG har läst franska ( jag har läst 3 år, malin 4 ). Föga motiverande att sitta och fråga "comment tu t´appelles" tolv ggr på en och en halv timma. Ni kanske förstår vårt problem, vi är här för att bli BRA inte för att överhuvudtaget bli. Äh, vi löser det imorn, annars skickar jag min monseiur på dem!

Min gubbe äger Malins tant så jävla mycket, han är bäst! (H)





A.

bonjour.

Ett snabbt meddelande, vi är i frankrike och jag fucking älskar det! Mjau.

M.

RSS 2.0